Funderingar om privatekonomi

Tar man sig en titt på min balansräkning kommer man att upptäcka några saker, som kanske inte är så där alldeles vanliga i dagens samhälle. Det är  - att knappt två tredjedelar av det jag har består av finansiella tillgångar och bara en tredjedel består av värdet på de saker jag har (fastigheter, bilar, båtar, övriga grejer) - att jag har rätt låg skuldsättningsgrad, knappt 10 % av värdet av mina tillgångar, och skuldkvoten ligger på måttliga 16 % av min disponibla årsinkomst Jag äger alltså inte särskilt mycket. Inga fastigheter. En bil. En cykel. Kläder och skor. En del fritidsutrustning. Och böcker. Några möbler. En del vanligt hushållsjox och verktyg. Några elektroniska grunkor. Det är allt. Och mer vill jag inte ha. Snarare mindre. Försöker faktiskt aktivt hålla nere antalet prylar jag har. Rensa. För prylar har en del nackdelar: 1. De tar plats. 2. De väger. Därtill bör de användas om man nu ska ha någon egentlig glädje av dem. Och det tar tid. Den slutsats jag har dragit av det

I mars 2013 köpte jag en bil. Bilen finansierades genom att 20 % av inköpspriset plockades från sparandet och 80 % fixades genom ett lån med bilen som säkerhet. Lånet löper formellt på 7 år, men ambitionen har hela tiden varit att betala av det snabbare än så. Sedan dess har mycket av mitt privatekonomiska tänkande kretsat kring två saker, att bygga upp ett sparkapital (K = sparkonto + fondkonton) och att betala av de skulder (S = billån + kreditskuld) jag har. Målet var från början att bygga upp sparkapital och betala av lån, så att K > S, dvs. målet var att kunna betala bort skulderna "på ett bräde", om omständigheter uppstod så att jag skulle bli tvungen till det. Det målet nåddes i början av år 2014, då nettot N = K - S > 0. Under resten av året 2014 fortsatte jag så. I snitt ökade K under 2014 med drygt 4 700 kr/månad och S minskade med drygt 1 400 kr/månad. Nettot N ökade då med ca 6 100 kr/månad. Utvecklingen har fortsatt under år 2015, som visas i diag

Ett skäl till att jag börjat skriva den här bloggen är att få någon slags ordning och reda på hur jag själv tänker kring min ekonomi. Det är ungefär för mig som för den där jounalisten, som tillfrågad om sin åsikt i viss fråga gav svaret att han inte visste, eftersom han inte skrivit om saken. Kassaflöde, alltså. Det handlar ju om att besvara frågan om hur mycket av in- och utbetalningarna som stannat hos en själv.  Och det borde då innebära att amorteringar på lån också borde räknas in, inte bara förändringarna på de egna kontona, som i tidigare inlägg. Bilderna nedan visar då hur det såg ut för mig 2014 och enligt prognosen för 2015. Tycker själv att det ser bra ut. Man kan också skåda en skillnad mellan åren, då amorteringarna på billånet står för betydligt större del av årets prognosticerade kassaflöde än de gjorde ifjol. Förklaringen till det är att jag tyckte att värderingarna på fondmarknaderna började se ansträngd ut i början av året, så jag ströp inflödet till fondkont

Är lördagsslö och ligger på golvet och funderar på hur jag ska lägga upp ekonomin under nästa år. I litet olika avseenden. Just nu handlar det om en granskning av det system för betalningsströmmar som jag prövat mig fram till. Bilden visar hur det sett ut under 2015. I stort är jag väl nöjd med systemet, som består av tre delsystem: transaktionskontona, buffertkontot och de olika långa sparformerna. De senare är speciella på det viset att pengar ska in där, men inget ska ut, än. Syftet med delsystemet är att bygga en pengamaskin som genererar arbetsfri inkomst. Ur transaktionskontona och buffertkontot kan dock uttag göras, efter litet olika regler. Till skillnad från transaktionskontona gäller t.ex. för buffertkontot grundregeln att pengar ska in, men inte ut, annat än för specifika behov, typ semester eller större inköp. Grundregeln för löne- och räkningskontona är rättfram: Det som går in, ska ut, förutom uppbyggnad av mindre buffert på räkningskontot, i syfte att jämna ut variat

Så var det då dags att starta bloggen, som alltså kommer att handla om mina funderingar på det privatekonomiska området. Jag som skriver är sann amatör på området, men har efter hand börjat hitta ett system som jag tycker fungerar. I grunden handlar det om att jag betraktar mig själv som ett litet "företag" och använder verktyg som jag snott från litteratur om hur man bör hantera ekonomin i sådana. För att då komma igång litet, tänkte jag starta med en titt på den aktuella prognosen för "kassaflödet" under innevarande månad. Hur det ser ut, framgår av bilden nedan. De poster som behandlas omfattar samtliga konton jag har. Bilden visar läget just nu för mina samlade finansiella tillgångar ur flödesperspektiv. Från bilden kan man sluta sig till det system jag använder för att styra mina betalningsströmmar in till och ut från mina transaktionskonton (inkl. kreditkortet) och in till och ut från mitt sparande . Sparandet består av ett buffertsparande på konto, e